När rummet stod i mörker tände flickan ett ljus. Ikväll skulle vara hennes kväll. Det var länge sedan hon hade uppskattat tiden med sig själv, uppskattat tystnaden. Hon hade saknat det, saknat att sitta i sina funderingar utan att bli avbruten.
När ljusets veke väl brann plockade flickan fram något att lyssna på. I hennes stora musiksamling fanns det inget som tilltalade henne. Istället hämtade hon en utav hennes föräldrars skivor; något klassiskt, instrumentalt, där ingen annans ord skulle påverka henne. Snart strömmade musiken ur högtalarna och flickan blundade, välkomnade sig själv. Utanför fönstret rådde mörkret, men i rummet, i rummet fanns ljuset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar